Endometrios – en 25 år lång resa

Fjorton år gammal åkte jag in på akuten med akuta buksmärtor för allra första gången. Det skulle dröja tills jag var 39 innan jag fick veta att jag led av en kronisk sjukdom som heter endometrios. Den 25 år långa vägen dit kantades av mer eller mindre oförstående, okunniga och faktiskt ibland, vissa av dem, riktigt otrevliga läkare. Den där första gången, då fick jag höra att det berodde på att jag drack chokladmjölk och åt vitt bröd till frukost. Senare, när jag sökt hjälp för mina otroligt smärtsamma menstruationer, har jag fått höra att det är bara att dubblera den rekommenderade maxdosen av ibuprofen, det är ingen fara. Det var aldrig någon som ifrågasatte att det var något utöver vanlig mensvärk, trots att jag låg dubbelvikt, oförmögen att ta mig ur sängen, en eller två dagar varje månad. Fortsätt läsa Endometrios – en 25 år lång resa

11 september, min farmors födelsedag

Farmors 103:e födelsedag blev, inte oväntat, hennes sista. Hon föddes i Tyskland 1908, genomlevde två världskrig, kalla kriget och 10 år av ”kriget mot terrorn”. Hon såg den moderna tekniken växa fram och hon kämpade länge för att hänga med i utvecklingen. (Jag glömmer aldrig frågan ”vad är det här www som de har börjat skriva titt som tätt i tidningen?” och min vånda när jag försökte förklara internet för henne.) Fortsätt läsa 11 september, min farmors födelsedag

Drömmen

Sen jag var liten har jag drömt om att skriva. Eller jag har förstås skrivit, massor. Det mesta skräp och så några få pärlor. Jag har gått otaliga skrivkurser, läst bok efter bok, och drömt. Jag har en halvskriven bok i några olika mappar på min dator. Det här är inte min första blogg, men den första i sitt slag.

Här kommer jag att dela med mig av mina tankar, idéer och kanske ett och annat litterärt alster. Sånt som är mer eller mindre viktigt för mig. Jag väljer att göra det på svenska, vilket är ovanligt för mig, men som också hållit mig tillbaka tidigare. Att skriva för alla betyder, som varje kommunikatör värd sitt tangentbord vet, att skriva för ingen.